Matchens Åbro-hjälte: Anders Hjelm | AIK Fotboll

Anders Hjelm, född den 11 november 1966 i Solna, är uppvuxen en kilometer från Råsunda Fotbollsstadion men först 1989, 22 år gammal kom han till AIK. I ungdomsåren hade han spelat för Råsunda IS, som på 1970- och början av 1980-talet hade en väl så god ungdomsverksamhet som AIK. I och med att skolkamrater också spelade i Råsunda IS var valet inte så svårt för Anders som i knatteåren hade spelat för kvartersklubben Storskogens SK.

1989 kom alltså Anders till AIK. Håkan Ericsson, “Åby” Ericssons son, hade varit andretränare i Råsunda och han tog nu klivet över till att bli andretränare i AIK. Samtidigt var Anders arbetskamrat med Björn Kindlund, som då var etablerad i AIK:s A-lag. Anders fick senhösten 1988 provspela för AIK, bland annat i en match mot Hammarby IF på Råsunda plastgräs, en match som AIK vann med 5-1. Och på den vägen kom Anders till AIK.

Anders Hjelm debuterade borta mot Västra Frölunda IF i maj 1989. Det var en märklig match, AIK vann med 5-0 och det före säsongen starkt nedflyttningstippade AIK toppade Allsvenskan. Men det som Anders kallar den “riktiga debuten”, skedde borta mot Örgryte IS samma sommar.
– Det var min riktiga debut, min första match från start. Jag var nära att göra mål då jag fick ett bra skottläge nära straffområdet men sköt över. Jag fick gå ut i 80:e minuten efter en rejäl armbåge i pannan, jag har fortfarande kvar ett ärr efter det.

Anders Hjelm blev successivt mer och mer ordinarie i AIK:s backlinje, ibland som vänsterback men oftast som innerback, då tillsammans med Janne Eriksson fram till 1990 och från 1991 med Peter Larsson. 1991 och 1992 blev Anders största år som fotbollsspelare. 1991 gjorde han två mål på landslagsmålvakten Lasse Eriksson i IFK Norrköping.

1991 nådde AIK inte riktigt ända fram. Men det gjorde man 1992 med Anders Hjelm som en av stöttespelarna i laget. Anders missade bara två matcher på hela säsongen, båda på grund av skador eller sjukdom. Söndagen den 25 oktober 1992 var den absoluta höjdpunkten i Anders Hjelms fotbollsliv. Han var då, hösten 1992, som allra bäst som spelare. Det var den dagen han fick vara med och lyfta von Rosens pokal på Malmö Stadion och det är den dagen som mer än någon annan har etsat sig fast i Anders Hjelms fotbollsminne.

– Vi hade lysande tränare i Tommy Söderberg och Thomas Lyth. Tommy hade en underbar entusiasm och lyckades få fram 110% av varje gubbe. Han brydde sig även om de som inte platsade och vi hade en fantastisk stämning i truppen. Det var en stark klubbkänsla som bidrog till guldet.

1993 blev något helt annat. Anders hade redan hösten 1992 fått en stressfraktur i vänster skenben och opererats efter säsongen. Men han blev aldrig riktigt bra i benet. Han gjorde ett inhopp 1993, i den historiska matchen mot IK Brage som AIK vann med 9-3! Anders kom in i 82:a minuten vid ställningen 8-2 och var i högsta grad inblandad i AIK:s 9-2 mål då han stod för förspelet till det som blev Kim Bergstrands femte(!) mål för kvällen.

Även 1994 hade Anders problem med sitt ben och han kom aldrig tillbaka till den klass han hade haft 1991-92. Han slutade efter 1994 och även om avskedet från AIK inte blev roligt så var de sista matcherna med AIK riktiga höjdare. AIK hade gått vidare i Uefacupen och mötte Parma, som samma vår hade spelat final i Cupvinnarcupen, och som i mötet med AIK hade världsspelaren Tomas Brolin i laget. AIK förlorade hemma med 0-1 och i Parma med 0-2. Den matchen, borta mot Parma, blev Anders Hjelms sista i AIK-tröjan. Det blev sammanlagt 107 tävlingsmatcher och fyra mål för honom i AIK-tröjan.

Text: Anders Johrén

Biljetter till matchen AIK – Örebro SK köps enklast via denna sida.